Yohanna Bredén

Det kanske var det som gnagde i mig igår. Hemlängtan. För den totala avsaknaden av julkänsla (det är bara två veckor kvar, hallå!) och det att familjen är långt borta är inte helt lätt ibland. Det är ju helt klart värt det och skönt att stå på sina egna fötter långt borta, veta att man klarar det. Men när man inte bara kan åka hem över en helg utan måste planera, ja, när man är hemmasugen så blir det svårt.

Som det var förr, när jag gick gymnasiet, så åkte jag hem (15 mil) nästan varannan helg. För hemma vet alla precis vem man är, vad man gör och vad man har gjort. Där är det ingen som tittar konstigt på en och man får inte tusen frågor om vem man är, vars man kom ifrån och varför. Men om man ser det såhär, knappt två veckor. Nästa fredag är det bara helg och en jobbdag innan jag får åka hem. Nedräkning it is!

Ps. Jag skriver kattfan bara för att jag är allergisk. Det är inget personligt emot honom.