Yohanna Bredén

Jag har varit hemma i en och en halv vecka och det känns som minst tre eller fyra. Ett bra betyg på vistelsen. Har mest bara varit förutom lite panikplugg nu och då. Men även om det är brutalt skönt att vara hemma så ska det ändå bli lite "på tiden" att komma hem till Skövde, och ta itu med livet igen. Jag har ju gjort precis ingenting och vet knappt någonting av allt som har hänt. Så har vi jobbet, nya tag. Nya helger, nya planer, nya drömmar och nya mål. Och ett nytt år - icket att förglömma. Så jo, man kan inte gå runt i morgonrock och tofflor varje dag och byta filmer (eller jo?). Så nu så.

Fast just nu varken packar eller organiserar jag. Sitter och lyssnar på Simon & Garfunkel-låtar som jag inte lyssnat på någonsin. Märkligt hur Spotify kan underlätta för en ibland. Fast lite planerar jag, tjuvplanerar. Jag har nämligen planer för en mindre kommun om vad som komma skall. Vad jag ska göra och med vilka och när, var och hur. Hela nästa vecka fram till onsdagkväll är fylld med måsten, borden och liknande saker. Lär få en smärre chock när jag ska börja agera och strukturera igen om inte annat, men det som inte dödar det härdar.