Yohanna Bredén

Nu har jag börjat tänka ser ni. Om den här det-var-inte-jag-mentaliteten. En del kan vara så. Oavsett vad som har hänt och vilken grad av allvarlighet det finns i det så finns de alltid de som är offer för omständigheterna. Men det är aldrig deras egna fel. Så en liten kavalkad av hur fel det är på världen och helt plötsligt är man helt ansvarsbefriad och kör på.

My jävla ass.

Okej, jag är inte optimal själv och ibland så är det omständigheterna som har gjort något som blir negativt. Men i nio fall av tio så är det en själv, som jag ser det. Och visst, ibland är det skönt att skylla på omständigheterna också. Men alltså, när det kommer till "det-var-inte-jag" så blir jag mest förbannad men ändå lite lättad.

Jag tror någonstans att eftersom jag märker det så gör jag det inte allt för frekvent, för det är sjukt jobbigt om samma beteende upprepas från en och samma person. Så jag vill tro att jag antingen gör som jag säger eller har ett verkligt skyll om det mot all förmodan inte är jag som sabbat det.

Vidare tror jag att den dagen man istället tar ansvar för sina handlingar och inte skyller på gud, vatten och fan och hans moster så växer man som människa och även om man ibland strular till det så är det nog en självförtroendegrej. Jag fuckade upp det men kan stå för det.

Jag menar, det finns alltid klockrena exempel, och oftast är det i allra högsta grad inkonvensurabelt (ojämförbart). Ungefär som att skylla på staten att man glömt att ställa väckaren, för att ha något att skylla på.

Och till sist. Ingen är perfekt. Och att låtsas som att allt man gör är skitbra och därmed skyller ifrån sig gör bara att man framstår som ännu mer skev. Hellre lite oflyt i vardagen men att man står för det än att man inbillar sig att man är felfri. För den dagen någon faktiskt är det ska jag reklamera livet, för det är inte det det handlar om. Poängen är väl någonstans att man ska lära sig på vägen? Och hur är det ens möjligt om allt man gör är korrekt och alla andra cepar till det?

Förlåt, jag är inte bitter. Bara eftertänksam och gruvligt less. Så nu till veckan får bli en temavecka. "Det var faktiskt mitt fel" och sedan står vi för det också.